Övervakningskameror kan förhindra många brott, eller i värsta fall... avslöja vem brottsligen är när brottet är begånget. Kamerornas vara eller inte vara debatteras flitigt med hänvisning till vår integritet.

Andra påhitt debatteras inte alls beträffande intergriteten, som till exempel att söktjänsten www.hitta.se , kanske fler - vad vet jag, visar inte bara namn, adress och telefonnummer utan även kartor så att man (även kriminella) kan hitta lätt till vederbörande. Och inte bara det, nu visas även våra födelsedagar! Inte födelseår.... ännu. Det är väl en tidsfråga.

Upptäckten kändes inte bra. Det var liksom för privat. Kände att gränsen var nådd. Fick via mail svaret:

"Det är information vi får från teleoperatörerna samtidigt som namn, adress och telefonnummer. Födelsedag är en nyhet på hitta.se men har funnits länge på andra sajter t ex www.birthday.se "     (Vad bryr jag mig om en konkurrerande sajt...?)    

Min teleoperatör Telia svarar:

"Personnummer är inga hemliga uppgifter, och därför stoppar vi inte nummerupplysningsbolag som hitta.se ifrån att se ditt personnummer."

De erbjuder möjligheten med skyddat nummer för att slippa hängas ut.

Har alltid hört att personnumren ska skyddas av integritetsskäl. Har detta ändrats i marknadsfundamentalismens intresse? Dags att se upp.

Det blir värre och värre.

I telefonkön till "datorsjukhuset" när man ringer för att höra hur det är med sin sjukling går det in en röst som säger:

"Du vet väl att du kan söka statusen på din service om du går in på www. .... se"

Är dom go'a eller...?   Gå in på nätet... med vaddå? När datorn är sjuk...?

Det här är ju rena hånet!

Nu råkade vi ha en reservdator hemma som jag med viss möda fick startat upp, men det är min hemlighet. I normalfallet har man kanske bara en.

Värmen tillbaka. 26,6 grader idag. Solen kom åter när jag gömde undan solhatten;) Trevligt som omväxling, men tål värmen dåligt. Orkar inget. Inte heller att sola. Pustade ut en stund i solen efter stavrundan. Hann få tillbaka lite färg i ansiktet inför hösten.

Har annars skrubbat begagnade holkar rena efter årets häckningssäsong. Bra torkväder var det ju. Papegojornas sista unge kom ut i går, och flocken är genast lugnare. Nu väntar en harmonisk tid för dem. Nymferna avvänjer sina sista ungar. Ett förfärligt tiggande är det.

Mer virke hämtat till voljärbygget samt mer sten till en mur som plötsligt är för kort. Skördetröskor och traktorer surrar omkring på åkrarna i febril aktivitet. Borde tagit panoramabilder. Gräset klippt i både trädgård och park. Envetna flugor mördas mot datorskärmen, liken ligger i högar intill tangentbordet. Ojdå, glömde skörda nypon till fåglarna. I morgon väntar stortvätt av Husbondens "stendammiga" arbetskläder. Kanske nån matta också... Var dag har sin tjusning.

... är snart ute.

Trodde det knappt, men ladusvalorna flyger så ivrigt ut och in i lagården så något måste det vara. Tänkte jag. Gick in för att titta.

Där flyger tre ungar samt föräldrarna som pilar ut och in. Schvisch, och rätt bort till boet där matningsljuden inte går att ta miste på. Visst är det ungar kvar i boet! De låter ganska vuxna.

Oj oj oj... då får dom kort tid på sig innan dom drar iväg. Men ok, det är nu flugorna finns. Det var lite illa ställt med flugorna under första kullen.

Hoppas få se hela familjen på tv-antennen som vanligt när dom samlar ihop sig och flygövar före avfärden.

Datorn är på väg hem….! Tro det? Det har vi inte sett än, menar en luttrad själ. Just idag har datorn varit hemifrån i exakt 45 dagar. Först hos ”datadoktorn” i 15 dagar, sen remitterad till ”datasjukhuset” i ytterligare 30.

- Så här ska det väl ändå inte behöva vara, säger jag. Dom hänvisar till vad som är ”rimligt” - ett töjbart begrepp. Efter semestern låg vi på som iglar. Jobbet, varifrån datorn leasas, är också inkopplat och hänger på luren. För en vecka sen var beskedet ”utbytesdator på gång”. Nu ”hade dom hittat felet”. Nu är moderkortet bytt. (Har vi hört den förut?) Ifrågasatte då hur detta gått till. Hos första instansen prövades tre olika moderkort utan respons från sjuklingen. Andra instansen prövade också nytt moderkort, och efter ytterligare en vecka ännu ett. Och nu går den. Säger man.

- Vi får inte byta en dator som inte varit inne minst tre gånger, säger dom också. (Spelar roll... men om den inte går alls, då…?!, tänker jag stilla. Utan att käbbla mer. Nu går den ju. Säger dom.)

- Varför lyckades det nu då, undrar jag.

- Vi satte ”en annan tekniker” på det, var svaret. 

Första instansen hade vi bra kontakt med och blev uppdaterade med allt som hände. Hos den sista har vi inte hört nåt på en månad. Frågar man oss så tror vi dom haft semester och bara låtit den stå! Nu skickas datorn från andra instansen tillbaka till den första, så att dom ska kolla att allt är ok. Litar mer på dom.   Och tiden den går...