Kategoriseringen av 160 inlägg är klar. Jäpp. Två timmar på förmiddagen, en timme i kväll. Mer tid tog det inte. Men då hade jag tänkt igenom indelningen tidigare. Planerat som den "systematiker" jag är.

Faktiskt känns det bra med lite ordning på tre månaders inlägg. Lätt inte bara för bloggbesökare att hitta, utan även för en själv.

Valde att dela upp ett par inlägg på flera olika kategorier.

I kväll när vi satt vi dammen och tog vara på solvärmen fick jag se stora svärmar av svalor mot de mörka men solbelysta molnen. Alldeles tyst var det. Dom hördes inte, men hej vilken fart på vingslagen. Räknade till upp emot 40 (!)tornsvalor. Fantastiskt! Och jag ljuger inte.

Skådespelet pågick en kvart ovanför vårt hus och trädgård medan de successivt förflyttade sig allt längre bort.

Och kameran...? Glöm det. Omöjligt. För högt upp.

Undrar varje sommar var tornsvalorna bor. Kikar under takutsprången på alla gårdens byggnader men ser inget. Tror att de kan finnas bak på vårt fågelhus, men har inte lyckats se dem. Nu är det försent. Är ungarna ute återvänder de inte. Tänk om vi kunde få upp holkar till dem nästa sommar....? Hyser en stilla förhoppning.

Tycker faktiskt att vädret är ganska lagom just nu. Växlande molnighet, någon skur då och då, skön sol dessemellan. Precis som en gammal hederlig svensk sommar.

Det brukar inte vara populärt i debatter att vara alltför kategorisk, men jag startar nu ett långt arbete med att fördela mina hittills 159 inlägg på olika kategorier. Är väl en viss poäng med detta i en blogg, gissar jag. Så jag gör ett försök.

... som fortsätter spöka.

Har skickat fyra ljudfiler till datorfirman som visar att NÅGOT LÅTER iallafall. En med arbetsljud med svaj, en med mycket svaj, en rusning och en uppstart.

Det vill säga filerna var lite tunga för åtminstone mitt lilla bredband, så jag utnyttjade filuppladdning (den som står längst ned på bloggagratis' sida). Fick en kod per fil som jag sände till mottagaren där de kan hämta filerna. Smart funktion. Hoppas bara att dom visar intresse för saken.

Har jobbat hårt med eländet. Först hörde jag datorfläkten live i ena örat, sen i stereo från ljudprogrammet i andra örat när jag behandlade filerna. Brrrrrrröuuuuummmögggrrrrribrrrrr... så där höll det på i över en timme. Hur mycket inspiration får man då över till annat datorpyssel? Inte mycket. Men det gäller att ligga i, hem-pc-avtalet går ut i november. Sen får man betala själv.

Definitivt inte kul att låta fläkten gå sönder först för att därefter kvadda exempelvis grafikkortet för att det inte får kylning. Förstår inte logiken. Suck...

Underbart, jättekul, fantastiskt.... Äntligen!

Ärlan har fått ut sina ungar. Fyra-fem vippstjärtar skriker och jagar sina föräldrar, krävande, pigga, energiska. Det är precis som det ska.

Är då detta nåt märkvärdigt?

JA, för mig. Jag fäller en tår av glädje när de kommer, följer häckningsbestyren ivrigt, lider när de misslyckas, gläds följaktligen när det går vägen. Som nu. Halleluja.

Hanen kom i rätt tid, gick här ensam och väntade, for iväg och letade, sjöng, tittade hoppfullt åt alla håll. Så dök det upp en annan, nej det var en konkurrent, bort med den. Och tiden gick... Jag deppade. Var glad att åtminstone han hittat tillbaka.

När honan väl kom var det så diskret att vi inget anade. Såg henne först häromdagen på vår gräsmatta när hon laddade babyfrukost i munnen och for bortåt vår park. Yes, det var alltså där dom bodde i år. Och nu är ungarna här, första kullen! Hinns det med en till i år, nu när det blev så sent. Vi får se.

Tack och lov är det en god bit av sommaren kvar innan de ska iväg. För fy vad jag blir ledsen när de åker iväg. Som jag sörjer dem. Det är ju så många risker med flytten. Önskar jag kunde ha dem i ladan över vintern.

Att det är honan vet jag från förra året. Hon har ingen svart hjässa som de annars brukar ha. Sände en usel bild till ornitologerna i fjol, tagen med skakig filmkamera utan stativ men väl visande den grå hjässan. Färgen har även en svag anstrykning åt brunt. Sånt förekommer, svarade de. Namnet på företeelsen har jag redan glömt, men så här ser det ut.

För bara TVÅ dagar sedan fick jag hem datorn från HemPC-servicen med besked att det inte var något fel. Hmmmm... Vet väl själv hur den lät!

I kväll har här ägnats två timmar åt att spela in fläktljudet med kameran. Låter inte klokt, men Teknikens Under är faktiskt riktiga underverk. Så länge dom går...

Visst LÅTER datorn! Både vid uppstart och i viloläge. Fick hoppa upp som en gasell ur tv-soffan när fläkten drog igång ett fasligt oväsen. Bara så där. Fram med kameran och ljudinspelningen. Här ska samlas bevis.

Har nu redigerat tre ljudfiler för att det signifikativa ska framträda tydligt. Tänker skicka ljudfilerna med mail till servicefirman. Kanske dom inte räknat med...

Avvaktar nattens avstängning och morgondagens uppstart för att kanske få ännu bättre exempel.

Go'natt bloggosfären, sov gott.

Milde tid, detta är sanslöst. Bloggens besök ökade till oanade höjder i kväll. Höll på att trilla av stolen av pur häpnad. Varifrån, varthän och varför...?

Människors aktiviteter på nätet går förstås varken att förutspå eller analysera. Här sitter man helt fredligt och knattrar på medan surfvågorna böljar hit och dit och plötsligt sveper in som en tsunami över mitt lilla hörn i cyberrymden. Intressant att iaktta.

Själv hinner jag inte vara någon särskilt god "bloggvän". Det kallas ju så när man besöker varandras bloggar, kommenterar och umgås i bloggosfären. Får vara glad att jag hinner blogga alls ibland. Tycker att bara detta tar tid.

Det finns väldigt många trevliga, välskrivna och jättefina bloggar som jag vill titta mer och längre på. För mig är nog detta mest en vintergrej, och jag blir lycklig av att bara VETA att de ligger där tills dess.

Nu ska jag skriva det inlägg jag egentligen tänkte mig. Får väl säga tack för besöken!

Va? Bara 3,9 grader i morse! Vilka väderförändringar.

Nå...

Husbonden har lärt att inte lita på mig nuförtiden. Släpper inte iväg mig ensam på längre bilresor. Har nämligen fått förfärligt lätt att somna vid bilåkning, vare sig jag kör eller inte. Hör eventuellt ihop med nytillkommen ljuskänslighet.

Hursomhelst blev det en lång gemensam resa till Kärnsjukhuset idag, 19 mil tur och retur. Käkkirurgen kallade, jag fick åka in och visa hur tandbenet växt till inför implantatinsättning. Har spottat lite benflisor i några veckor. De har kommit ut själva och detta var hur naturligt som helst. Skönt att veta. Så nu väntar ännu en resa till onsdag nästa vecka. Kul? Kan man äta midsommarmaten alls då??? Det ger sig. Härtill är jag nödd och tvungen.

Tagetes är de enda växter som klarat sig i våra blomlådor efter försommarhettan. Försökte med penséer först. De var fina på våren, sen gav de upp.