Dags för mina små flickor att komma med i bloggen.

Bara för att jag älskar dom så mycket.

               Wilma och Bibbi

              Mahogny (Maggan) och Alice

De bor allihop tillsammans och trivs mycket bra med detta. Marsvin är väldigt sociala djur. Maggan är äldst, blir tre år till jul, och Alice är yngst, bara sju månader och dotter till Bibbi.

Till varje lägenhet i deras höghus sitter små namnskyltar som denna i glas och ram med storlek 9 x 7 cm. Det är ännu ett led i min känsla för dem som små hästar vilket jag tidigare skrivit om i bloggen. Där finns även ett citat från en lundaprofessor som visat att marsvin står närmare hästen än vad mus och råtta gör.

De tre pojkarna Kurrekluck, Knatte och Fnykis poserar en annan gång.

... våra fröskålar i denna meckapär av egen uppfinning. Alla fågelägare vet att tomma skal ofta skymmer prima frön i botten på fröskålen och för att slippa slänga dessa blåser man bort skalen. Med många fåglar blir blåsandet påfrestande. Detta sköts nu av "fröblåsen" kopplad till dammsugare modell äldre, som kan blåsa utåt i baken. Skålarna stoppas in i byxbenet som är fastsatt nedom tv-rutan (hänger innanför) - ungefär som på labb. Underlättar betydligt. Skräpet trillar ner genom botten i en spann.

... och kräver STOPP för privatiseringar av VÅRA offentliga, GEMENSAMT ÄGDA akutsjukhus.

Jag skrev på i natt - HÄR och många med mig (3394 st).

Nu i maj ska riksdagen ta beslut för att upphäva den s.k stopplagen som hittills bromsat sådana privatiseringar. Initiativet till budkavlen har tagits av Nätverk för gemensam välfärd.

... när Kompisens intervju inte kom med. I gengäld fick avslöjanden om Försäkringskassans utredningstrassel (kul ord) stor uppmärksamhet i Eko och tv-nyheter.

Vänner på böggda satt i stövera som i gamla dar, samlade kring radioapparaterna och väntade förgäves. VÅR besvikelse är inget mot vad HON känner själv.

Men... att det ska krävas miljarder av skattebetalarnas pengar för att konstatera att sjukskrivna är sjuka! Inget mindre än en skandal. Borde ha blivit billigare om de allsmäktiga försäkringsläkarna för ovanlighets skull TRÄFFAT patienterna istället, men fegheten tog överhand. Enklare att köpa "bödel". Om inte detta genast får genomslag i tidningar beror det väl på högerkrafter som hyllar tesen att "sjuka får skylla sig själva".

... på voljären på hela NIO dagar! Blåa bärnätet kanske var lösningen... Flera tips anlände från läsekretsen bl.a att öka avståndet till yttre nätet med en halvmeter. Detta är nu till viss del infört med bärnätet upptill. Långsidan blir svårare eftersom vägen går intill. Tvi vale om bondens traktor skulle fastna i nätet och dra med sig hela härligheten... Som gjort för en mardröm.

Fågelskrämma var ytterligare ett bra tips som ej arrangerats ännu. Operation Övertalning pågår eftersom Husbonden inte är förtjust i idén. Försöker förklara att det inte är HAN som ska hänga där;)

Fladdrande aluminiumbitar är också ett tänkbart arrangemang och fullt möjligt. Sparas till etapp II.

Kanarierna njuter nu varje dag i sitt uterum. Lapar sol, badar i karet, plockar knoppar på buske och träd och matas med gräs och maskros. Är så duktiga och ordentliga  och går in själva varje kväll. Måtte Fulingen hålla sig borta.

... förs i denna bok som hänger på dörren med tillhörande almanacka för koll av aktuella händelser. Just nu finns nykläckta ungar i två nymfholkar och man hör matningsljuden bli starkare för var dag "jiiip-jiiip-jiiip". De äldsta är fyra dagar nu.

Pappi tog hand om både Topsy och holk så snart tillfälle gavs och spillde ingen tid. De har turats om med ruvning och får nu utdelning. Pappi har mycket att stå i vilket han höggljutt låter meddela omgivningen. Så det så.

I den andra holken huserar Thomas med inte mindre än två damer, tvillingarna Lili & Sussi. Inte precis vad vi tänkt oss, men men... Snopet för Lillis och Mellis, men det blir fler holkar senare, när Pappis ungar är större så han inte hinner sabotera deras val av bostad.

Ulrik njuter sitt otium på bästa platsen, inne i häcken vid dammen

                        Körsbärsträden blommar fint

Hoppas även på präktig blomning i rönnarna så vi kan samla massor med rönnbär till våra fåglar inför vintern. Gjorde så i höstas men inte tillräckligt visade det sig, de tog slut i mars. Mycket populärt liksom nypon.

Jakten på näsvisa möss fortgår.  Knäckebrödsskåpet var minst sagt fullskitet vilket vittnar om viss frenesi. Alla öppna paket och en påse ostbågar gick till soporna - och skadan har åstadkommits på bara ett par dagar! En mus togs på bar gärning, fällan slog igen 20.30 i går kväll. Ingen mer under dagen (färdigt redan?). Glädjande nog återfanns inga mushål i huset. Rackar'n måste alltså promenerat in rätta vägen via "finentrén"!

Och, vad gör man inte för att få tag i läckerbitar till marsvinen.

De läckraste örterna växte inne i häcken och jag rev mig på såväl öra och kind som inne i näsan (!). Döda stela grenar fastnade i kläderna (ja, ja de ska beskäras... sen). Sargad, blodig och öm som efter ett veritabelt slag överräckte jag triumfatoriskt de åtråvärda maskrosorna som troféer till lyckliga vänner  som begärligt snaskade i sig frodig bladmassa. O, vad det låter gott!

Ååååh, nu har dom kommit, "mina" svalor! Knirpandet var inte att ta miste på, jag lyfte blicken mot ljudet och där satt dom! På tv-antennen som dom brukar. Två ladusvalor.

Det är likadant varje år

står här som en tok, fäller en tår

säger HEJ med dimmig blick.

Känns lite tidigt, men naturen står i skir grönska, häggmispelns blomblad faller redan som snöflingor... så det är väl rätt. Och förresten är dom alltid lika välkomna. Det är nåt speciellt med svalornas återkomst.

Bilden är från augusti i fjol när de samlade sig för avfärd, då jag ägnade många timmar åt att filma trevliga sekvenser för att njuta av under vintern. De samlades i 50-tal på antennen och flygtränade ungarna.

De svenska ladusvalorna övervintrar huvudsakligen i Kongobäckenet i Afrika.