Av nödvändighet har jag knipit igen truten i flera dagar efter tandoperationen. Efter 2,5 dygn och många starka tabletter känns det lättare. Fick en skavande protes för syns skull, ifall jag skulle träffa kungen eller någon annan prominent person. Hittills har det inte varit någon idé, har helt enkelt inte kunnat le så brett med svullen kind att gluggen ens varit synlig. I kväll ger det med sig.

Nu svävar jag fram.... av helt andra skäl. Har idag köpt det dyraste par skor jag nånsin haft - på ortopedservice -  gjorda efter "masaiernas barfota teknologi" kan veta. Fötterna rullar liksom av sig själva i stegen, som små båtar, skornas svikt får mig känna att jag snart gör kaninhopp. De är inget mindre än tekniska underverk för drygt 2000 spänn!!!

Det krävdes förstås en ordentlig funderare. OM de kan bidra till att fullfölja flera med sorg inställda promenader och därmed bemästra enveten viktökning så är de faktiskt värda att prova, resonerade jag. Och slog till. Vad gör man inte när fötterna strejkar.

För övrigt har det blåst ordentligt i träa i dag, såpass att man fick strömavbrott mitt i mailskrivandet. Glad att man inte betalade räkningar just då. Stunden därpå haglade stora kulor. Aprilväder från sin "bästa" sida.

Så här ser de ut... mina svävare.