...och tar sig fram för egen maskin. Greta är betydligt tuffare än Minnie-Mini i en tidigare kull. Minnie var ynkligt liten och fick lyftas tillbaka upp i ett bo för att växa till sig. Hon bara satt och pep efter mat. Greta är tuffare. Hon flyger de sträckor som behövs för att jaga föräldrarna och landar burdust på mammas rygg för att påkalla uppmärksamhet. Hoppar HÖGT som en trana framför mamma och flaxar med vingarna. Minnie var mer stillsam.
Nu plockar vi bort de kanariebon som inte används. Några honor har börjat om på tredje kullen. Tveksamt om dom fullföljer men för övrigt får det räcka. Nu väntar en välförtjänt vila.
När alla kanariebarnen är säkra på vingarna öppnar vi till utevoljären där både barn och föräldrar ska stärka sig under sommaren med solbad och dusch i strilande regn.
Gloria (Estefan), Panacotta och Musse (Mustapha) är några av de jämåriga som kom ut samtidigt. Alla (nästan) får namn efter exteriöra kännetecken. Greta för solbrillornas skull.

 

Yvonne

29 mars 2007 11:12

Åh...! Så ljuvlig denna lilla krabat är. Vad lycklig du är som har dessa fåglar!
Ha det så gott i vårvärmen!

http://www.slojdbiten.bloggagratis.se

 

margus

29 mars 2007 11:34

Jamen, visst är det så att det är de små och nära tingen som får en att må bäst. Människan mår bra av hobbies. "Sluta aldrig leka" sa en vän till mig nyligen.

 

skogsfrun

29 mars 2007 11:36

Greta och du;)

http://barasaras

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...