I kväll är jag glad - för Perssons skull. Som han hittills framställts i förra veckans "snackis" har man häpnat och chockats om vartannat. Bra att avslutande delen rundade av med en mänskligare sida, annars hade det ju varit för jäkligt. Mycket skit får en ledare ta. Tänkvärt. Kände bara för att skissa en bekymrad Persson, he he.

Lyssnade nyss på grodors kväkande i dammen denna första vårljumma kväll. Karp och guldfisk vaknar sakta till liv i takt med temperaturökning. Rart kom de fram och tiggde mat. Känner igen oss varje vår. Innan vi skaffade fisk trodde jag inte att de hade nåt minne, men joodå, det har de visst.

Försökte vara lite i solen. Min ljuskänslighet från fjolåret består och ökar. Undra på att jag föredrar mulna dagar. Undrar hur sommaren blir. Får göra en Greta Garbo, gå med solbrillor jämt. Trist.

Äntligen en SOLIG morgon efter flera dagars soldis. Öppnade genast för nymferna som skyndade sig ut i vårvärmen. Bilden från i fjol har mer grönska, och även om grönskan är efterlängtad vill jag nog ha en lååång vår. Kanarieungarna från andrakullarna börjar droppa ut. Tre i går, tre i dag och... hej vad det går...

följa agendan, inte tänka, bara följa
farligt lyssna på sin inre röst
på nåt man inte vill höra

förr intensiv och energisk
nu ett långsammare jag
hård väg tillbaka - sorg

nej till andra – till sig själv
svårt ändra personlighet

inte göra något alls
ro att sitta länge - inga yttre krav

mental process mognar
vem är jag idag

livet öppnar sig inåt

(noterat från ett radiosamtal)